Idag är det 7 år sedan det fruktansvärda mordet utanför vår tomt på den stackars oskyldiga taxichauffören. Han hade 4 veckor tidigare fått sitt 5:e barn. En desperat person rånmördar denna oskyldige man i vårt lilla Vidja. Närmaste huset var vårt, där vår son Rasmus, då 10 år, var ensam hemma. Taxichauffören sökte hjälp och Rasmus gjorde så gott han kunde, men tyvärr gick inte taxichaufförens liv att rädda.

Den här dagen förändrade givetvis taxichaufförens familjs liv, men även vårt liv. Jag grät i 3 månader konstant, tror jag. Den sorg över de 5 barn som mist sin pappa, den sorg att de finns så desperata människor som tycker att det är värt att döda för sin egen vinnings skull, den enorma glädje över att Rasmus klarat det mentalt så pass bra som han gjort och den otroliga värme och kärlek alla vänner och familj runt omkring oss gav oss och sitt enorma stöd. Telefonen ringde konstant. Många dörrknackningar. Blommor i hela huset. Taxichaufförens familj kom hem till oss och ville se platsen han somnade in på och även träffa Rasmus och höra vilka ord som var hans sista, det var ju Rasmus som hade hört dem.

Så idag tänder vi ett ljus för Naser!

/ Kram Moni

http://www.expressen.se/nyheter/1.64990/rasmus-10-kampade-for-taxichaufforens-liv
http://www.tv3play.se/play/6483/jaktenpaenmordare_sasong1_avsnitt5?autostart=true